Tidig höst 2012 hade jag kommit igång med styrketräning och cyklat lite för flåsets skull. Kände mig nöjd med det jag gjorde.
Så kom höstförkylningen och sen tog det stopp. Alltid tyckt om mat, ost och choklad ! Vet också att det funnits en känslomässig faktor till mitt matintag. Har alltid haft lätt att lägga på mig och svårt att hålla i träningen över tid. Under hösten 2012 inträffar något annat i mitt liv….. ....övre medelåldern. Kroppen förändras och ops så fanns det fettdepåer som lagrades på nya ställen. Jag kände inte igen min kropp och förstod inte vad som hände. Jag blev kraftigare, stelare och mer orörlig allt eftersom tiden gick. Fötter och knän började göra sig allt mer påminda. Så……1 februari 2014 började jag rida ! 1 år och snart 8 månader senare har jag genom ridningen blivit allt rörligare igen. Det har börjat kännas allt tydligare de senaste två ridtillfällena. Bålens ökade vridning, mycket mindre stelt höftparti och vristernas rörlighet. Så med glädje och stolthet börjar jag känna igen min kropp och går vidare från där jag är nu: Mycket rörligare med bullar, istället för stel fyrkant ! Hur kommer det sig att ridning inte klassas som friskvård…… ?
1 Comment
60 miljoner människor på flykt i världen, Nästan 7 gånger Sveriges befolkning. Ofattbart och svårt att ta in. Många av dessa flyr från krig. Tack Igor Ardoris för din berättelse som gjorde att jag kan försöka förstå. Tack elever som berättat för mig och klasskamrater hur ni kom till Sverige när ni flydde från ert land. Det gör att jag kan försöka förstå. Tack till en arbetskamrat som berättade varför det var så otäckt med skolans brandlarm. Det gör att jag kan försöka förstå. Tack till killarna på pizzerian som berättade om sitt krigsdrabbade land och varför de kom till Sverige. Det gör att jag kan försöka förstå. Jag arbetade på en skola i Göteborg när det en morgon stod militärfordon och militärer utposterade i bostadsområdet där eleverna bodde. En militärövning som var oerhört realistisk. Det gjorde att jag började försöka förstå. Jag kan bara försöka förstå vad det innebär att leva i ett land i krig. Krig som är hänsynslösa, krig som demolerar ditt hem, krig där vem som helst är en måltavla, krig som ger trauma både fysiskt och psykiskt. Jag kan bara försöka förstå. Jag minns inte datumet längre. vilket är gott. Månaden var september, året 2002. Jag var inne på rektorns rum för att öppna post, jag startade datorn, då startade gråten som inte tog slut. Repetativt en tanke: Jag orkar inte mer. Jag tog mig hem på spårvagnen och bussen – jag grät hela vägen.
Sjukskriven på heltid ett år och en månad. Därefter arbete, steg för steg från 25 – 100 %. Medicinering i ca 8 år, därefter nertrappning innan jag kunde sluta helt. Prognos att inte kunna arbeta som lärare. Stressanalys visade på informationsstress och en svårighet att säga nej. Att vara hjälpare åt andra, så mycket att jag själv försvann. Många bäckar små och några större, både positiva och negativa händelser. Stressen var relaterad till arbete såväl som privat. Allt detta hade komprimerats och orsakat en stressituation under många år. I början levde jag för att tillfredsställa mina basbehov: Sova, vila, sköta hygienen och äta.Min hjärna var så trött så den kunde inte tänka en tanke. Jag fick prata högt för mig själv när jag duschade: Nu tvättar jag min högra arm. Nu tvättar jag min vänstra arm. Min hjärna kunde inte ta emot och bearbeta syn- eller hörselintryck, Det bara blev för mycket. Minns en bilresa i centrala Göteborg – jag fick lägga mig ner i baksätet för det blev för mycket för hjärnan att ta in. Jag kunde bara ta emot instruktioner en i taget. Så småningom kunde jag ta promenader – inte så mycket tankeverksamhet behövdes. En fot framför den andra. Orkade jag något mer på en dag så var det bonus, under en lång tid. Sen kom det svåraste: Jag började ha dagar då jag kände mig lite piggare. Då gällde det att hushålla med energi och inte göra slut på den för fort. Gjorde jag det var det flera dagar igen i viloläge. Att hushålla med energin behöver jag fortfarande. Halvtimmesrasten på jobbet är viktig. Att inte hjälpa till, på alla håll och kanter. Att stänga av information som inte påverkar mitt arbete och ansvar. Jag har behov av att min vecka inte blir för packad, utan att det finns utrymme för vila. För många helger på raken, då jag åker iväg hemifrån, fungerar inte så bra. Måste fortfarande tänka på att inte bränna all energi då jag varit sjuk och blir frisk. Eller som nu, då allergin dragit ner min energinivå, så regnar det, min energi ökar, jag vill göra allt. Ta hand om dig själv ! Ha en skön Valborg och 1:a Maj och fyll på dig själv med allt som är gott för dig ! Jag är född alldeles i slutet av 50-talet och växte upp under 60-talets goda ekonomi, samhällssturkturerna kändes fasta och stabila. Rätt och fel. Svartvit TV och 1 kanal. Vi lyssnade på Svensktoppen, Tio-i-topp och Kvällstoppen, på radio. Saltkråkan gick som TV-serie och Eurovisionsfestivalen var en happening.
Så annorlunda då mot nu. Jag ställer inte då-tid mot nu-tid – varje tid har sina för- och nackdelar. Det som är intressant är att jag tror att vi formas av de tidsåldrar vi lever vårt liv genom. Nu lever jag i en tid då jag ska förhålla mig till Netflix, datorer, paddor och telefoner gör oss tillgängliga dygnet runt. Vågar vi missa något ? Alla dessa apparater kan vi kopppla till allt större, smartare, plattare, rundade TV-apparater. Tillgängligheten är bra, så länge jag styr över den själv – ett val av många. Nu lever jag i en tid då ingen riktigt tar ansvar för något. Det är inte mitt bord. Det är kommunernas ansvar, landstingets ansvar. Det är statens ansvar. Ansvaret landar på den som står mellan kommuner, landsting och staten. Nu lever jag i en tid då fri företagsamhet har ansvar. Det enda företagen har ansvar för är att få en vinst. Går det att göra vinst på äldre människor, små barn, skolbarn, sjuka barn, sjuka djur ? Vi har fantastiska valmöjligheter i vår tid. Kanske har vi för många. Kanske är det det, som gör att önskan att någon annan leder, att någon annan bestämmer, att någon annan talar om vilken väg jag ska gå som gör att de med de enkla sanningarna vinner mark. Sanningar som är lätta att förstå. Jag leder, du följer. Följ dessa punkter och ditt liv blir fantastiskt. Genom att följa mig får du del av min stjärnglans. 15 min of fame och din lycka är gjord. Detta är sanningen och du behöver inte välja, ha en egen åsikt eller oro dig över något. Vi lever i en föränderlig, global, intressant värld samtidigt som den är förvirrande, svårnavigerad, mycket information som flödar, massor av val att göra. Idag valde jag att Rocka sockar – det tyckte jag var ett bra val ! Att gå igenom ett motstånd. Att fortsätta fastän det inte går lätt. Att fortsätta när jag vet att det kräver övning, övning och åter övning. Att inte lägga av. Att fortsätta om igen. Att nöta in saker tills det sitter allt bättre. Jag spelade piano i lågstadiet och, efter lite uppehåll, i början av mellanstadiet. Jag kunde spela på gehör och i början lyssnade jag när min lärare spelade det jag skulle spela och behövde inte öva jättemycket. Det gick ett tag, när styckena sedan blev längre och mer komplicerade fungerade inte den taktiken – det blev ett motstånd . jag la av. Jag är duktig på att starta saker, vara entusiastisk ett tag, men möter jag motstånd på något sätt så har den här taktiken hållit i sig, att lägga av. Att varje vecka göra något som jag möter motstånd i, där jag utmanar min inlärningsprocess – som tar tid, vill fort lära mig saker som jag kan och förstår i hjärnan – men som handlingsmässigt tar längre tid att lära. Det blir ett motstånd, jag måste öva, men jag bryter ner motståndet, jag lägger inte av för…… …..när ridningen flyter på för att jag ger hästen rätt signaler, hästen lyssnar, och allt bara känns lätt då är det värt vartenda övningstillfälle. Och jag har gjort en ny upptäckt om mig själv – det går att ta sig igenom motstånd ! Tack Dis som är min hästlärare och Helena Stadin som är min människolärare. Dis - min hästlärare Jag är jag, en människa.
En människa som lever här på jorden, som utvecklat mig själv och min andlighet. Vad nu andlighet är för något ? Min sanning är att jag genom åren haft upplevelser som jag inte förstått, som jag utforskat vidare, tillsammans med andra och ensam. Jag upplever att jag blivit ledd av något utanför mig själv, att finna rätt hemsidor, för att möta människor som för mig vidare. Vidare i personlig och andlig utveckling. Vad nu andlighet är för något ? Min sanning är att Universum är stort, ljust och kärleksfyllt. Att sätta ett namn på det stora, ljusa, kärleksfulla är egentligen ovidkommande, för det tillhör alla människor oavsett vem man är, vad man gör, var man bor på vår jord. Därför kallar jag det för Universums ljus och kärlek. Detta ljus finns också inom oss då vi alla är uppbyggda av Universums materia. Spiralerna av utveckling och förändring är i fortsatt rörelse. Jag är jag, en människa. En människa som numera känner alla livets känslor, som fortfarande lär mig saker om mig själv och som känner Universums ljus och kärlek i mitt hjärta. Skön söndag den första i mars 2015. Förändring, mellanrum eller funnit ron ?
Vad är vad och spelar det egentligen någon roll ? Jag har funnit min glädje, jag har funnit min sorg, jag har funnit, i alla fall smakat på, min ilska – tre stora känslor i livet som jag vågar öppna mig för. Min bästa tid är nu. Jag har funnit mitt hjärta, jag har funnit min ro, och jag har funnit ljuset. Kanske är min förändring att jag inte behöver söka längre. Jag har funnit mig själv, mitt hjärta, min ro och min utmaning. Ett mellanrum för att se vart livet tar mig vidare. Eller kanske bara så enkelt som att vara jag. Jag som lever i min livsrytm, som inte är ett mellanrum, utan mitt liv i ron ? En blogg, varför då ?
Jag saknade någon som berättade från början, när jag ville veta mer, hur de kom i kontakt med det andliga, vad som drivit dem till att lära mer, hur de utvecklats. Alla lät så säkra när de uttalade sig om kärlek, ljuset, änglar, guider, sittningar, medialitet, transmedium. Precis som det är med allt som är nytt och som man lär sig om mer och mer. Man lär sig orden som hör till allt det nya. Förhoppningen att någon skulle läsa och kunna ta till sig, känna igen sig i delar av det jag skrev och som jag skickade ut i cyberrymden. Möjligheten att få bekräfta för mig själv och i det få sätta ord på min andliga resa och utveckling. Att gå från delarna till helheten. Att sluta vara trevande utan faktiskt kunna berätta att detta är vad jag upplevt, vad jag tror på. Resan och upplevelserna är inte slut – de bara finns där numera, lika mycket som jag bara finns här. Glädjen och den ökade kunskapen jag får om mig själv genom ridningen har jag också delat med mig i bloggen. Men nu då…… Efter en tid med hög och intensiv närvaro vid min mosters sjukdom och bortgång återerövrar jag vardagen och med det mer meditationer, egna stilla stunder i tystnade eller med musik på, måla och skriva. Att lyssna och känna in mitt hjärtas slag, värme och kärlek. Ha en härlig helg ! [email protected] Tänk att bli ridtjej vid 55 – livet är fantastiskt ! 5 gånger hade jag gett mig, hästrädd med en önskan om att rida. Tidigare erfarenhet från 9-11års åldern då jag red 1 gång i veckan på ridhus, och var mest orolig för vilken häst jag skulle få rida, rädd för att gå i stallgången, men var ok på hästryggen. Så för ett par år sedan blev det en uteritt med islandshästar och upplevelsen att vara ett med hästen var något nytt. Nu började önskan om att rida finnas. Islandshäst passade mig bra storleksmässigt, så det var det jag letade efter. Så fann jag Hansagården Islandshästar ! Det var där jag gav mig 5 ridlektioner för att se vad jag tyckte efter det. Jag blev kvar. Jag vågar nu borsta, kratsa hovar, tränsa och grimma av och grimma på, leda till och från hagen. Min balans har förbättrats och jag har blivit starkare i fotleder och benmuskler. Nu arbetar magmuskler och bålens sidomuskler allt bättre. Att få lära känna en häst i stallmiljö, i paddock och på uteritter är en ynnest. Och det lär mig att jag har en personlighet och min dagsform är olika och så är det för hästen också. Ju mer jag lär mig, desto mer vill jag rida. Hjärnan stimuleras, kroppen får arbeta och min själ får kraft – så klart jag blev kvar ! Foto Helena Stadin Hansagården Islandshästar http://www.hansagarden.n.nu/
Ord
massor av ord långa, korta, trista målande, intetsägande, färgstarka tjatiga, gnatiga, upprepade, malande roliga, varma, kärleksfulla fantastiskt många fantastiska ord. Varje dag tänker vi och uttalar tusentals ord. Vad är det vi säger egentligen ? Lyssna på dig själv en dag, både orden i tankarna och orden som formas av dina läppar, tunga och stämband. Vad är det du säger ? Hur säger du det ? Till vem säger du det? När säger du det ? Varför säger du det ? Vem/vilka lyssnar till dina ord ? Finn din stämma, dina ord, ditt skapande, din musik, ditt målande, ditt byggande, ditt skapande, din glädje, din sorg och finn ditt skapande uttryck ! Naturen skänker mig, del av mitt skapande uttryck. |
AuthorMänniska med glimten i ögat, båda fötterna på jorden samtidigt som min andliga utveckling expanderat och nu är del av mig. Archives
January 2017
|