En lååååång period har ridningen gått så där. Mycket harvande med flaxiga händer, sänka händerna, inte hålla balansen i tyglarna, försöka få igång skänklarna, flytta hästen för skänklar istället för tyglar, inte alltid fått till sitsen.
Under denna tid har jag också haft problem med fot- och ryggproblematik. Nu har något hänt och som den analyserande människa jag är funderar jag ju på varför och vad som gjort förändringen. Min vilja att rida, envisheten att bli bättre, att efter varje lektion ta med mig det, om än det lilla, som gick bra gjorde att jag harvade på och inte gav upp under den här långa och sega perioden. Osteopat som hjälpt mig genom behandling och små, få enkla övningar räta på ryggen och stärka delar i bålen. Detta har hjälpt mig till en bättre sits och bättre kontakt i sadeln. En lektion på en häst som jag den gången varken fick att tölta eller trava, men jäklar vad jag tränade på att skänkla och jag gav mig inte. Nästa lektion på hästen jag ridit mest, gick allt bättre då jag inte gav mig med skänkeln, vilket jag lätt gjort tidigare. Tölt on Ice där jag fick mig en tankeställare att det gäller att arbeta hela tiden med sätet, att vara med och att jobba aktivt hela lektionen. Första lektionen med skänkelvikning där jag hade ett totalfokus på vad jag gjorde och skänkelvikningen hjälpte mig att bättre förstå att få hästen att flytta undan för skänkeln. Lektion på, för mig ny häst, som bara blev så bra ! Rida är glädje, utmaning, aktivitet, koncentration, och de där gångerna när man bara kommer in i ett totalt flöde ! Tack Helena Stadin och alla fina hästar på Hansagården som går i verksamheten ! Det är ni som gör att jag fortfarande är kvar och vill mer ! Foto nedan från Hansagården, Helena Stadin
0 Comments
|
AuthorMänniska med glimten i ögat, båda fötterna på jorden samtidigt som min andliga utveckling expanderat och nu är del av mig. Archives
January 2017
|